ça va pas

Sista gangen i Liège igar.
Sista sista sista gangen nagonsin.

Alla de dar tankarna, kanslorna, om att det ar nog ratt okej att aka hem nu, att jag ar helt okej fardig med Belgien, alla de kanslorna sveptes bort sa fort sa jag vet inte vad.
Jag insag hur fruktansvart manga manniskor jag kommer sakna, hur manga manniskor jag hade velat ha tid att lara kanna battre. Hur jag kommr sakna attityden och bara hela livet som kommer med att vara en utbytesstudent.


Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vagen med allt det har.
Men det jag vet ar att jag ar sa sa sa inte klar att aka hem. Jag behover mer tid har.
Fruktansvart mycket mer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0